27 februari 2012

Sova, sova säng, säng, säng


R var trött som vanligt ikväll och somnade snabbt efter sitt bad. Han är väldigt trött på kvällen och somnar oftast snabbt. Jag var också snabb och satte mig direkt på motionsbiken när han somnat. Jag hade knappt cyklat en halvtimme när han vaknade och var jätteledsen. I nästan en och en halv timme har jag kämpat med honom nu!

Han har fått komma upp i famnen ett par gånger, och då tystnar han, men är absolut inte intresserad av att sova. Han har fått ny blöja och välling. Jag har haft honom i famnen och vaggat honom. Han har legat i sin säng och jag har buffat. Till slut la jag honom i sin säng och gick därifrån. Han grät en stund men nu är det tyst.

Ahh! Det gör ont i mitt hjärta! Jag vill inget hellre än att kolla till honom just nu, men vill samtidigt inte riskera att få börja om! Det gör ont över att han grät sig till sömns. Det gör ont att jag inte kunde trösta honom, att jag inte vet vad det var som var fel. Det gör ont att L sover i sin egen säng ikväll, hon som alltid sover i pappas säng när han inte är hemma. Det gör ont att jag inte alls hade någon kvällstid med L, hon kände förmodligen att det skulle bli stökigt med en gråtande lillebror så hon föreslog att hon skulle lyssna på ljudsaga. Min duktiga, duktiga tjej!

Ahh, nu vill jag gå och hämta båda barnen så att vi kan ligga alla tillsammans i min säng :-)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Vid problem att skicka kommentar, välj Kommentera som namn/webbadress istället. Då brukar det gå :-)