10 juni 2012

Huvud, axlar, knä & tå




Igår när jag hade hämtat hem barnen från farmor och farfar gjorde jag en vurpa. Rasade ner för två trappsteg på vår uppfart som består av singel (småsten). Skrapade upp händerna, hakan (!), axeln och fick värsta smällen på benet som skulle kunna resulterat i värsta blåmärket men som ser helt ok ut. Tur att jag redan hämtat barnen annars hade kanske svärmor trott att jag varit i fight på festen!

Det värsta var när jag låg där och undrade vad fasen som hade hänt, och såg grannens dotter (ca 45 år) titta på mig och gå vidare till sin bil. Jag hade gärna uppskattat frågan om allt var ok, och tror iaf att jag själv skulle ställt den frågan om jag själv sett en liknande situation. Men nej då, jag fick kravla mig upp med mina såriga händer och stappla in på badrummet för att snabbt observera skadorna. Som inte var så farliga som det kändes. Men hakan är inte snygg alltså.

Idag hade jag tänkt ge mig ut på en liten löpartur, och det hade kanske varit bra för kroppen som gör lite ont efter gårdagens fall. Men då vaknar jag upp med ont i halsen! Hallå!!!!

2 kommentarer:

  1. Men vad konstigt att inte ens fråga !!!!
    Men det finns massa konstiga människor idag som inte verkar ha empati med ngt annat än sig själva !!
    Självklart går man fram och frågar om allt gick bra och om personen i fråga mår bra !!!

    Och på det ont i halsen :( stackare !!!
    Massa energikramar !!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Aj så trist. Skönt att det gick ganska bra i alla fall.
    Klart man skall stanna och fråga hur det gick om man ser nån trilla. Märkligt.
    Kram

    SvaraRadera

Vid problem att skicka kommentar, välj Kommentera som namn/webbadress istället. Då brukar det gå :-)