13 november 2012

Ostbågar & one piece




Var med om något intressant ikväll när jag pusslade. Dvs när jag satt i väntrummet i jympasalen efter att ha hämtat upp två av L:s kompisar och lyssnat på deras tjatter i bilen på väg till jympan. En mamma, iklädd one piece, satt och käkade ostbågar (av någon knasig anledning skulle jag aldrig göra det offentligt, men jag skulle iofs inte gå ut och visa mig i en one piece heller även om ni är många som tycker att de är ursköna :-) ) medan hennes ettåring tultade omkring och käkade ostbågar från golvet och pillade på jympande ungars strumpor som låg nerknölade i skorna.


Mamman pratade i telefon, vilket jag inte heller skulle göra i det där omklädningsrummet om det inte vore ett kort samtal, för ingen annan pratade idag. Alla satt och läste eller blippade på telefonerna. Det blev väldigt påtagligt att en person pratade i telefon om man säger så.

Mamman pratade högt och tydligt om hur hon och hennes man/sambo inte bara bråkat lite, utan han hade packat väskorna. Det gick liksom inte att låta bli att lyssna. Hon avverkade några samtal och verkade inte alls bry sig om att alla hörde vad hon pratade om. Är det så? Att vi idag inte tänker på vilka som hör när vi pratar i våra mobiler? Eller är det bara jag som tycker att det är lite smågenant att höra andras privata angelägenheter så där? Lite som att kolla på en taskig reality show på tv.

Lite smågenant blev det också när mannen i fråga sedan kom in i omklädningsrummet. Stämningen var liksom inte hög... Mamman fortsatte blippa på telefonen och det var inte många meningar de utbytte. Puh! Jag hade nog inte orkat med en verbal fight också!

5 kommentarer:

  1. HaHa!! Vilken människa!
    Tur att vi alla beter oss olika :)

    kram kram

    SvaraRadera
  2. Usch, de där moblipratarna som verkar tro att alla är intresserade över deras samtal. Själv tycker jag det är pinsamt bara telefonen ringer och väser väl fram ett hallå och viskar mig genom hela samtalet på ca 10 sekunder. Kanske inte heller så sunt ;-) / Nettan

    SvaraRadera
  3. Hahaha, jag hade stört ihjäl mig! På hela scenariot :-)

    KRAM

    SvaraRadera
  4. One piece ute - nej aldrig (ägen ingen heller). Barnen har det till och frå träning men där går gränsen även för de.
    Ostbågar ute - nej, tror inte det.
    Tänker på var jag pratar i telefon med.
    Låter helt klart som en märklig person.
    Kram

    SvaraRadera
  5. Haha! Oj vilken människa! Jag hade inte gjort något utav det hon gjorde. Varken onepiece, ostbågar eller telefonsamtalen. KRAM!

    SvaraRadera

Vid problem att skicka kommentar, välj Kommentera som namn/webbadress istället. Då brukar det gå :-)