30 juli 2013

Den lilla sjöjungfrun

Jag vet inte vad som hände med vår lilla sjöjungfru. När vi var på Solsidan vid midsommar så badade hon med sina kompisar i flera timmar. Hon hoppade från bryggan om och om igen. Hon är en riktig vattentjej och lever helst i vattnet där det finns möjlighet. Fram tills förra veckan. Hon ville verkligen inte bada från bryggan. Att det var liiite sjögräs längst ner på badstegen gjorde att hon inte ville gå ner från den, hon ville inte hoppa för det kunde råka finnas en manet i vattnet och hon tyckte bara att det var läskigt. Hon VILLE liksom bada, men det var precis som om det låste sig för henne. Det var helt klart i vattnet så man såg att det inte var något i vägen och det är så djupt där man hoppar att det inte finns någon risk att röra vid botten.

Hon hade sin bästa kompis I med sig, och I hoppade i om och om igen, men L höll sig på bryggan i flera dagar. J hoppade i med henne, men hon blev bara ledsen. Superjobbigt!

En dag åkte J med tjejerna till en sandstrand och då badade hon precis som vanligt. Vi fattade verkligen ingenting. Förutom att det låst sig för henne.

En kväll när vi badade i tunnan så övertalade jag henne/mutade jag henne med att om hon badade två gånger efter varandra i havet så skulle hon få den senaste Tingeling-filmen som hon kollat på i affären. Hon laddade för att bada och gick i från stegen. Släppte stegen några sekunder för att sedan gå upp igen. Hon kände sig nöjd med sig själv - och jag med henne, även om jag inte fattade vad hon var rädd för eftersom hon alltid varit en sån sjöjungfru.

Jag sa till L att hon var tvungen att simma lite längre bort från stegen för att få filmen och om hon gjorde det en tredje gång skulle hon få nya hjul till sin kick bike. Hon hoppade från stegen en gång till och simmade runt bryggan. "Ha, det här är väl ingenting!" tyckte hon. Ehh??? Jag övertalade henne att hoppa med mig från bryggan och då gjorde hon det. Allt för att få filmen och hjulen. Sedan lossnade det och hon hoppade om och om igen och simmade och lekte med sin vän.

Vad fasen hände?

När vi nu kom hit igen efter 3 dagar så var jag lite lätt orolig att det skulle vara som sist. Men nej då. Hon hoppar och badar och det är som om "låsningen" aldrig hänt. Jättemärkligt!

1 kommentar:

  1. Visst är det märkligt sånt där, att det bara kan ändras allting utan att man märkt något - skönt iallafall att allt släppt igen! Kram

    SvaraRadera

Vid problem att skicka kommentar, välj Kommentera som namn/webbadress istället. Då brukar det gå :-)