26 november 2013

Tvåårstrots..



Herregud vad den här lille killen kan göra slut på min energi! Gärna innan jag ens ätit frukost... eftersom jag äter frukost på jobbet när jag lämnat kidsen. Ahh!

Vet inte om det bara råkat sammanträffa att han blivit liiite mer trotsig just nu, eller om han insett att jag inte har röst nog att säga till honom lika mycket som vanligt... Han lyder i n t e. Men så blir han väldigt ledsen när det blir konsekvenser, som när pappa J slängde en badleksak som R fortsatte ha i munnen trots otaliga tillsägningar. Eller som när han åkte tillbaka till rummet med ytterkläder och skor på i morse innan färd till dagis. Ahh!

Varje kväll bestämmer jag mig för att imorgon ska jag inte gå på hans trots. Jag ska hålla mig lugn hela morgonen. Ha!

Men sen smälter man ju när han helt appropå säger "Mamma, jag tycker om dig!"

4 kommentarer:

  1. Här hemma har vi en riktigt trotsig två-åring just nu så jag vet precis vad du känner. Känns så tråkigt att behöva vara så mycket arg och tjata hela tiden. Men det är tur som sagt att de har sina härliga stunder emellanåt så man glömmer för en stund hur de kan vara :). Kramar

    SvaraRadera
  2. Den där trotsen alltså!
    Man är ju så galet trött på att höra sig själv tjata och det är så tråkigt att behöva bli arg.
    Tur att de har olika trotsfaser så man hinner "vila" upp sig emellanåt, HaHa!

    kram kram

    SvaraRadera
  3. Ja dessa små liv! De kan verkligen driva en till vansinne samtidigt som man skulle kunna gå igenom eld för dem! Håll ut vännen! Det går över! KRAM

    SvaraRadera
  4. Jag vet precis vad du går igenom just nu, De kan vara för jäkliga rent ut sagt de små liven och de vet exakt vad de ska göra för att man ska tappa tålamodet. Men sen in nästa sekund säger/gör de något som får ens hjärta att smälta. Klipska små knyten. Ha så kul på mammaboosten ikväll.
    Kram Annika

    SvaraRadera

Vid problem att skicka kommentar, välj Kommentera som namn/webbadress istället. Då brukar det gå :-)